Tankar

Här har det inte varit mycket till liv den senaste tiden, att skriva om livet hemma i Norrpan känns inte lika spännande som att hålla er uppdaterade på vad jag hade för mig i Paris. Jag har fortfarade inte riktigt förstått att jag är tillbaka, känns som att jag befinner mig i något slags Ingenmansland. Verkligen inte där men samtidigt inte riktigt hemma heller. I alla fall inte i tankarna. Inte för att jag saknar det egentligen, eller inte förrän igår i alla fall, då det gick upp för mig att jag faktiskt inte kan promenera genom den ljuvliga Parc Monceau och gå och hälsa på i Svenska kyrkan, eller stå i köket och dricka te med Michéle mitt i natten. Jag antar att verkligheten börjar komma ifatt mig, sakta men säkert.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0