linnsofias

 Eftersom det har varit svårare än jag trott att träffa folk här i stan bestämde jag mig för att gå till svenska kyrkan, jag läste att de har något som heter Ung i Paris och tydligen är väldigt populärt och uppskattat. Så jag tog med mig min lilla karta, började traska och efter några kilometer såg jag den stora, svenska flaggan som lyste upp hela gatan. Jag är ju både döpt och konfirmerad men inte kyrklig på något sätt, men det visade sig vara hur trevligt som helst ändå, i princip inget snack om Gud varken hit eller dit.

Eftersom jag var på mitt extremt snälla och hjälpsamma humör idag, hjälpte jag till att lägga tidningar och papper i kuvert som ska skickas ut till alla svenska kyrkans medlemmar i Paris, cirka 2000 kuvert blev det. I utbyte fick jag kaffe, våffla och västerbottenpaj, bra deal. Löfbergs Lila för övrigt! Åh så underbart, jag menar Starbuckskaffet är ju inte ens speciellt gott. Fast det bästa av allt var ändå att jag träffade flera härliga människor, det gjorde min dag.

På väg hem X antal timmar senare fick jag för mig att jag skulle utforska det 17:e arrondissementet lite, när jag ändå var i trakten. Och det visade sig att det var den finaste delen av stan jag sett! Inget skräp någonstans, vackra hus och inte alltför mycket trafik. Och så flera små mysiga, fina butiker som jag måste kika in i när de har öppet. Jag har inte mått såhär bra sedan jag kom hit och plötsligt mindes jag - det är ju såhär det ska kännas när man är i Paris! Så nu är jag inne på rätt spår igen, gamla glada, positiva, vanliga Linn.

Jag måste ha sett ut som ett fån när jag gick för mig själv och log stort på väg hem. Dessutom blev dagen om möjligt bättre när jag insåg att butikerna på Champs-Elysée hade öppet, trots att det är söndag. Hallelujah!

Just det, igår skymtade jag Eiffetornet också!